Tre veckor i snabbrepris

Här har det varit tomt. Och stängt för besökare. Ge fan i mig, dra åt helvete allihop, har jag känt. Och jag känner fortfarande lite så. Men samtidigt tycker jag ju det är trevligt att skriva här, visa bilder här. Förr eller senare lär jag öppna upp lille bloggen igen. Om ett litet tag eller om ett långt tag. Under frånvaron har det hänt mycket och inget alls. Detta bland annat:
 
 
En period gick jag i skogen en timme nästan varje dag. Ibland sprang jag till och med. Någon gång promenerade jag vid sjön i sällskap med mamman och hunden. Det var när vädret fortfarande skvallrade om vår, inte som idag, den fjortonde april, när det snöat och vi gör oss redo för att fira jul istället för påsk.
 
 
Jag har spenderat tid med Nadja, hennes Signe och min Angelica. Vi har setts över ljuspartyn, långfrukostar, shoppingturer och lunchbufféer. Så jävla fängslande med bebisar, och fint med vänner.
 
 
När april kom flydde jag till Moa i Göteborg. Ett måste när hon är hemma från Gent för en stund och vi inte setts på mer än två månader. Vi lagade vegetarisk lasagne, drack kaffe på sängen och turades om att vara nervösa för olika möten.
 
 
En förmiddag åkte vi till Mölndal och åt pannkakor hos Moas mormor. Hon visade familjebilder och gav livsråd, ungefär. Snyltar ju på prick alla Moa känner. Så himla bra häng? Vråldiggar både Moa och momo.
 
 
En annan dag fick vi feeling för vitvinspasta. Kolla glad jag blir när jag får mat eller. Senare: Kaffe med Baileys framför Paradise Hotel, i ljusslingsbelysning.
 
 
Moa serverade världsbäst frukost. Som vanligt. Hon är min kanske viktigaste person just nu. Den mest omhändertagande jag känner. Tack för att du alltid är så engagerad och för att du skriver varje jävla dag och frågar hur jag mår. Är mig själv evigt tacksam för att jag raggade upp dig den där första läskiga dagen på högskolan. 
 
 
Från Göteborg bar det vidare mot Oslo. Där hängde jag med Lina över helgen. Drack en massa kaffe, träffade hennes vänner, pratade om hur kasst livet känns, spelade kort med hennes roomie och tittade på serier. Så glad att vi spenderade den tiden med varandra.
 
 
Igår mötte jag upp Elin och Lina i Oskarshamn. Vi rastade trattklädd katt i koppel och åt en drömmig våffellunch tillsammans och jag var mätt resten av dagen.
 
Ha! Vad härligt livet kan se ut och låta va, trots att man mår sämre än någonsin? När det inte ser ut som på bilderna, alltså oftast, ligger jag mest på sängen. Tittar på tusen timmar av olika serier och öppnar apparna i mobilen tills jag måste ladda den för tredje gången samma dag. Är ledsen, arg, förtvivlad, besviken. Mest besviken. På typ hela jävla världen. Vid speciella tillfällen bränner ångesten som en eld på insidan. Från halsen till naveln. Precis där gör det ont. Lusten har runnit ur mig. Kvar är ett likgiltigt skal. Som varken vill eller orkar. Måste vilja, måste orka.
2
moe

Evig tacksamhet ligger hos mig<3 tänk vilken fullträff det blev, råka hitta en fantastisk redan första minutrarna första dagen!! älskar att frukosthänga med dig puss

Jasmine

Den senaste månaden tycks ha bjudit på många fina stunder Det gläder mig att se.
Skönt att du stängde bloggen och gav dig själv tid att andas. Ibland behövs det.

(Sent) Svar: Tack snälla för de fina orden om mitt egendesignade pennställ. Så roligt att du ser att det är just jag som ligger bakom kreationen!

Kramar