Kvicksand

 
"Om man blir sårad, så blir man förtvivlad, sen ledsen och tillslut arg. Om mina två första album var sårad och förtvivlad är min nya skiva arg. Jag försöker ta fram något jag har haft svårt att uttrycka i musik tidigare. Det nya är hårdare, har ett högre tempo och en annan intensitet."
little jinder
6 kommentarer

En födelsedagshelg

En snap från förra fredagen, en från denna. Party peeps. 
 
I fredags nådde födelsedagsveckan sin absoluta höjdpunkt: Julias faktiska 21-årsdag. Så knäppt att vi vaknade tillsammans även förra året - tänk att jag får fira dagen med henne i år igen. Då var vi i Huskvarna och åt tårta från frysdisken, nu skrattade vi med en utbytesstudent på en tunnelbanestation i Wien. Sparkar in en öppen dörr här men man vet ju så himla lite om framtiden egentligen. Oh well, jag sjöng en kraxig sång på morgonen och så åt vi frukost tillsammans innan vi bakade en sockerbomb på uppdrag av hennes vänner. Framåt kvällen åt vi sushi och träffade ett gäng tjejer för gött häng och ett par glas vin.
 
 
Gårdagen var väldigt stillsam och ganska ångestfylld. Humöret ordnade upp sig framåt kvällen dock, med middag hos min kusin och fina samtal. Idag: Veckoslut och fixardag. Måste ordna upp vardagen lite, få någon slags struktur på aktiviteterna och tankarna. Plus: Idag får vi Sverige-besök i vår lägga för första gången. Eller, mest Julia. Jag är jättehetsig mot mina vänner och bara kom hit, kom hit, kom hit. Trevlig söndag på er!
wien
16 kommentarer

Dagens trassliga tankar

Det är en väldig oordning bland tankarna just nu. De svävar överallt. Bort från mig, in i varandra, långsamt eller med forcerad kraft. Jag tänker på skoluppgiften som vilar som ett mörkt orosmoln över mitt huvud, på den skräckinjagande läraren, på den påtagliga prestationsångesten. På hur jag alltid vill vara någon annanstans än där jag är, trots att jag är ganska nöjd med tillvaron. Att allt jag vill just nu är att vara lite äldre, sitta på fler insikter och erfarenheter. Ha en organiserad vardag, en trygg familjesituation och ett fint hus. Och tid. Tid och ekonomi att leva som jag önskar. Ogillar min naiva föreställning om att allt skulle vara klarare längre fram. Varför kan jag inte vara mer här och nu? En utbytestermin är fem månader som kommer bara en gång och jag kommer aldrig vara 21 i en ny stad igen.

Jag tänker på hårda kramar, återupptagen kontakt med gamla vänner, bilder på Snap och hur rökning är mer okej om du gillar personen med cigaretten. Jag saknar min familj och mina vänner. Tänker på min ständiga rädsla att saker ska försvinna. Personer, känslor, minnen. Håller så krampaktigt hårt i allt att jag själv både kväver och glömmer. Pratar med Moa om att det är farligt men lätt hänt att investera för mycket i någon som kanske ändå inte kommer finnas där, någon man mest hittar på. Jag tänker på dubbelmoralen i att jag mår som bäst efter tre glas vin men hatar den ångest alkoholen som bekant spär på.

Jag tänker på hur varje intryck sätter klorna i mig, river ett djupt sår i min redan tunna hud eller fyller snittet med glitter. Det är som att allt känns lite extra i mig. Sorg, lycka, väderlek, doften av vår. Det har nog alltid varit så och jag vet inte varför.

wien
10 kommentarer