Året med Ellen

 
JANUARI, FEBRUARI, MARS
Efter en mysig nyårsmiddag med Elin och Angelica bestod början av året främst av promenader och plugg. Min syster var hemma på Smålandsbesök och i skolan spelade vi in dokumentärfilmer. Jag följde ett efterlängtat och helt fantastiskt OS och pratade om detta i radion. Under två veckor bosatte jag mig hos min syster i Stockholm för praktik. En helg i mitten av mars spenderade jag i Falun där jag volontärarbetade under världscupen. Jag hann även med att färga håret, fira min äldsta systers födelsedag, ha tårtkalas och en konstig sleepover med mina poppisar samt filma Angelicas gymnasiearbete.
 
 
 
APRIL, MAJ, JUNI
I april åkte jag till Berlin med skolan, umgicks mycket med mina vänner och började jobba på Coopet. En tidig morgon åkte jag och mina poppisar till Göteborg där vi agerade supportrar under en Idolaudition. Jag höll på att drunkna i prestationsångest och mådde skit. I början av maj var jag tillbaka i Göteborg, men då med skolan för att delta i en filmfestival. Samma månad bjöd även på Eurovisionmys med mina favoriter, känslosamma studenttal, för mycket plugg och en sleepover hos Josefin. Med juni kom balen, studenten och en efterlängtad resa till Köpenhamn.
 
 
 
JULI, AUGUSTI, SEPTEMBER
Juli bestod främst av jobb, men även en förmiddagskryssning på Göta Kanal och en del mys med familj och vänner hanns med. Jag längtade till skidsäsongen och var ständigt trött. Augusti bjöd på firande av mammas 50-årsdag och min 19-årsdag. Jag hade picknick med mina poppisar, och när månaden övergick till september blev det fortsatt mycket häng med mina kära vänner i samband med att jobbperioden blev lugnare. Jag fick rösta i riksdagsvalet för första gången och vandrade omkring på ett kyligt Öland under skördefesten.
 
 
 
OKTOBER, NOVEMBER, DECEMBER
De första dagarna i oktober tillbringade jag i Oslo, där större delen av mina (alltid väldigt saknade) poppisar numera bor. Bortsett från de fina dagarna i Norge och senare en mycket bra helg i Stockholm med gänget var oktober en väldigt händelselös och deppig månad som avslutades med en veckas sjukdom och allra sist en dag på Astrid Lindgrens världs höstmarknad med hela familjen. November var också en lugn månad med lite mer jobb och inslag av fina vänner. Och så kom december. Med jobb, jobb och mer jobb, men även med pepparkaksbak, kusinens luciafest, kalas och en fantastisk julafton.
 
 
2014. När jag i början av december sammanfattade året så hade jag ett ord i huvudet. Konstigt. Verkligen jättekonstigt. Dåligt konstigt. Ni vet, det spelar ju ingen roll att man egentligen gjort en massa roliga saker och haft en massa bra människor runt omkring sig när man mentalt åkt en alldeles för äventyrlig och backig berg- och dalbana. För så har det känts. Höga toppar och djupa dalar. Nej, skyhöga toppar och bottenlösa dalar. Typ. Jag har sådana där dalar då och då, det har jag lärt mig vid det här laget, det är sådan jag är och alltid kommer att vara. Men i år har en sådan där halvdeppig känsla följt mig nästan oavbrutet. Med undantag för sommaren, för där kändes allt väldigt lätt och fritt i huvudet. Ett annat undantag var december. Den sista månaden vände hela året och min syn på det. Jag vet inte vad det berodde på, men den här månaden hoppade jag upp ett pinnhål på ett så påtagligt sätt att jag från en dag till en annan kunde säga att "Nu mår jag bättre för jag har bestämt mig för att göra det".
 
Sammanfattningsvis kan man säga att livet (eller mitt huvud) sög januari till november, men december var ganska trevligt. Nej, men tack vare december kan jag nu se väldigt positivt på året. Jag märker hur mycket jag lärt mig på alla möjliga plan. Jag har utvecklats. Jag har lärt känna väldigt många nya människor som på olika sätt blivit viktiga inslag i min vardag. Och trots att jag har en lång bit kvar så har jag i alla fall någon gång under året bett om hjälp när saker känts övermäktiga. Jag har varit ärlig mot mig själv och andra. Jag har stått upp för mig själv när jag känt mig orättvist behandlad. Och jag har berättat för människor exakt vad jag känner för dem. Klapp på axeln, Ellen. Nu är jag redo för 2015. Come at me!
 
årskrönika årsresumé
6 kommentarer
A L I C E L A R S D O T T E R

Det är verkligen hur gott som helst med rocky roads, de tog slut redan första dagen haha :D Kram!

Flisan

Härliga bilder :D

Amanda Jona [SPONTAN]

Så kul att se :)

NICOLE

Många härliga foton :)
SV: Håller med :D En nystart :) Så härligt ju. Hoppas ditt år startat på bästa sätt! Kram

Louise

Så kul att läsa! :)

Aina Strand

Kul med årsresume :)